Bokanalys av En ö i havet

En ö i havet

En ö i havet är en roman skriven av författaren Annika Thor och den handlar om två judiska systrar, den ena heter Nelli och den andra heter Steffi, systrarna kommer från en rik judisk familj. De skilde sig från sina föräldrar och var tvungna att flytta från Tyskland till Sverige under andra världskriget. Steffi lovade sina föräldrar att ta hand om Nelli. När Steffi och Nelli kom till Sverige bodde de på en ö i Göteborg. Steffi bodde hos tant Märta som var ansträng och seriös kvinna men verkligen snäll. Nelli bodde hos tant Alma som hade redan tre barn så Nelli blev som en av dem och hon trivdes bra och vande sig vid det nya livet snabbt, då började de skolan där.

I början var det jättesvårt för Steffi eftersom vissa människor och barn inte ville prata eller leka med henne, dessutom hon blev mobbad på grund av henne en främmande judisk tjej. Steffi och sina föräldrar brukade skriva till varandra, pappan hade lovat Steffi och Nelli att hela familjen skulle åka tillsammans till USA. Steffi hade som en dröm att försätta studera för att bli läkare såsom sin pappa men tant Märta tyvärr kunde inte hjälpa eftersom att studera som läkare kommer att kräva henne mycket pengar vilket hon inte har.

I den här romanen Steffi är huvudpersonen som visade sig vara en mogen och ansvarig person som alltid tänkte på allas bästa. Steffi hade stött på en del problem och hade suttit i några svåra situationer. Genom att sättas i svåra situationer lärde hon sig att hantera problem och agera på rätt sätt. Steffi bor i ett hus vid världen ände med en fostermor som är sträng och känslokall. Hon fick inga vänner i sin nya skola samt hon hade ingen att kommunicera med förutom farbror Evert. Steffi var mycket skägg och ensam men hon behövde skydda sin syster Nelli längre.

Steffi blev utsätt för en del problem på grund av hon levde i ett land där kristendomen som gällde som religion dessutom hon hade en klasskompis som heter Sylvia som faktiskt mobbade henne och bankat ner Steffis självförtroende. Steffis religion orsakade bara problem eftersom alla hennes kompisar är kristna och hon fejkar att hon är det. Men flera månader senare Steffi blev mer vågad än i början av boken. Hon vågade fråga tant Märta om fler saker till exempel: om ett Luciaminne och om mjölk vid middagen. Steffi vågade också ta lite mer plats i skolan. I slutet av boken trivdes hon med sitt liv och allt har fallit på plats. Jag tror att hon gjorde det för att hon lovade sina föräldrar att ta hand om hennes syster Nelli, annars hon är väldigt snäll och glad av sig. Men ibland hände några saker som verkligen gjorde henne ledsen och arg. Hon tyckte att det var viktigt med en bra utbildning och att det skulle har varit jämt mellan kvinna och man.

Andra huvudpersonen i romanen var Nelli, hon var i 7–8 år gammal och hon har förläng på sin ålder. Nelli var en tjej som var väldigt glad av sig. Till skillnad från Steffi, Nelli lärde sig svenska väldigt fort och fick många vänner i skolan, hon tyckte att det var viktigare att ha roligt och leka när man var i skolan.

Livet på Ö blev inte lätt eftersom där fick de bo vid världens ända. Annika Thor beskriver hur   jättesvårt är det att få en person att flytta till ett nytt land och hur ska man agera vid de svåra omständigheterna. Stämningen förändras vid varje kapitel mellan mörk och ljus och ibland finns det något som gör mig glad och annan gör mig sorgsen. Mesta delen av romanen utspelas på ön.

För många unga svenskar den romanen är lätt och tydligt att läsa, språket också är ganska modern och speglar vardagligt sätt att tänka på och tala. Det är trots allt en ungdomsbok. Men för de som inte har svenska språket som modersmål kommer bli lite svårt att läsa just den här romanen eftersom den innehåller ganska mycket svåra ord, personligen kunde jag inte förstå allt när jag läste boken för första gången men däremot blev det lättare att förstå när jag läste om boken igen. På sätt och vis använder Annika ett enkelt och vackert språk med fina metaforer, till exempel: ”det ser lustig ut med den lilla båten som verkar dra den stora, som ett barn som ivrig drar i väg med sin mamma för att visa något. Fliten är liksom en egen liten Ö där hon är alldeles ensam. ”

Jag tycker att romanen är riktigt bra ungdomar samt gillade denna skillnad i systrarnas reaktion och anpassning till sitt nya liv. Jag gillade även beskrivningen av hur relationen mellan Steffi och tant Märta utvecklades. Men något som jag inte tyckte om och gjorde mig ledsen var att den ena flickan hamnade hos snälla föräldrar och den andra hos några som verkligen var stränga, det vill säga att jag tänkte att det var orättvist. Jag skulle rekommendera boken för ungdomar och vuxna.