Fråga 1
a) De lagarna som finns är följande: Medbestämmandelagen (MBL), anställningsskydd
(LAS) och arbetsmiljölagen.
Medbestämmandelagen (MBL): bestämmer förhållandet mellan arbetsgivaren,
arbetstagaren, facket och regler för eventuella förhandlingar. Lagen finns mest
till för att stödja arbetstagaren så att den inte blir utnyttjad.
Lagen om anställningsskydd (LAS): fokuserar även den på skyddandet av
arbetstagaren. I det här fallet gäller det uppsägningar som enligt (LAS) inte
ska förekomma om inte arbetsgivaren har grundade orsak, eller om arbetstagaren
arbetar ett tidsbegränsat kontrakt då man vet från början hur långt
arbetsperioden är, som säsongsarbete. Anställningsavtalet ska vara skriftligt
och vad det minst måste innehålla är orsaken att man få avsked från ett arbete
därmed avsked kan bara tillämpas vid grov misskötsel. Det kan finnas goda orsak
som arbetsgivaren har för att uppsägning av en anställd kan vara antingen
personliga anledningen då den anställda kan bli avsked av någon anledning
exempelvis att anställda misskötte sitt arbete eller "arbetsbrist” som är
det vanligaste skälet. (LAS) omfattar inte arbetsgivarens familjemedlemmar och
inte heller anställda i företagsledande ställning.
Arbetsmiljölagen: gäller som namnet antyder miljön på arbetsplatsen och
den hjälper att ordna arbetsmiljön på företaget. Lagens syfte är att förebygga
ohälsa och olycksfall i arbetsplats samt att även i övrigt uppnå en god
arbetsmiljö.
I lagen står att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn
till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Det
är också viktigt att arbetsförhållandena anpassas till olika människors
förutsättningar både i fysiskt och psykiskt avseende. En arbetsgivare – om han
har anställda – måste vidta åtgärder för att se till att arbetsplatsen är så
säker som möjligt för att förebygga olycksfall och ohälsa. Huvudansvaret ligger
på arbetsgivaren, men ”Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att
åstadkomma en god arbetsmiljö” kap 3, 1 a §. wikipedia.
Förutom lagarna det finns regler som facket och arbetsgivarnas
organisationer har kommit fram till genom kollektivavtal. I Sverige det finns
ingen lag som bestämmer minimumlönen men det finns istället bestämt i
kollektivavtalen och här finns också bestämmelser om övertidsersättning,
semesterersättning, arbetstidslängd och så vidare.
b) Den utvecklingen av Sverige från jordbruks- till industriland ledde
till att konflikterna mellan arbetsgivarna och arbetarna och det blev mer och
mer skadliga för samhället. Så 1938 slöts ett avtal mellan Svenska Arbetsgivarföreningen
(SAF) och Landsorganisationen(LO) som kallas för Saltsjöbadsavtalet. De kom
överens om att utan parter inblandning lösa ärende i arbetsmarknaden och hur
förhandlingar skulle ske mellan dem exempelvis villkor vid anställning och
löner. För att förhindra konflikter som skulle vara skadliga för samhället så
satte man också upp regler för att begränsa arbetsgivarnas lockouter och
arbetarnas strejker. Från detta utvecklades den så kallade svenska modellen.
Arbetsmarknaden bestämdes främst av (SAF), (LO) och de är två
organisationer har egna intressen. Detta skapade en slags balans som minskade
hotet att även om det inte alltid fick precis det man ville, så det var bättre
än lockouter och strejker innan avtalet och det var bättre än statlig
inblandning och lagstiftning som både arbetsgivarna och arbetstagarna ville
undvika. Under kommande åren arbetade (SAF) och (LO) för att förbättra arbetssätt
och det är genom att respektera varandra och arbetsmarknaden då de upplevde
många framsteg som var positiva för alla parter. (LO) hade företräde i flera
ärenden eftersom de hade stöd från regeringen under lång tid. Socialdemokraten
och (LO) hade samma ideologiska synpunkt i många idéer och det skapade
naturligt situation mellan arbetsgivarna och arbetarna så det är möjligt att
detta gjorde en mer rättvis maktbalans.
Senast det gjordes förändringar vid 1976 av Saltsjöbadsavtalets nämligen
bestämmelse om statlig inblandning då lagarna (MBL) och Arbetsmiljölagen
tillämpades. Så den balansen som de två har utvecklat under åren. Vid denna
period ansvaret för många arbetsmarknadsfrågor successivt överförts till staten
så SAF och LO har minskat förhandlingarna och arbetsmarknaden fortsatte enbart
vara en fråga för SAF och LO. Det finns två åsikter om statlig inblandning och
SAF och LO den första åsikt är att balansen mellan två parter är mer rättvis än
balansen mellan tre. Andra åsikt är att det måste finnas någon slags statlig
inblandning så att det blir då tryggare och stabilare.
c) Man kan dela in åsikterna om (LAS) i 3 åsikter: Den första är de som
vill avskaffa lagen helt, andra de som vill ha kvar lagen men tycker att
ändringar måste genomföras och tredje de som anser att den är bra som den är.
Den första åsikt: handlar om att man vill avskaffa lagen helt, troligen
för att de inte vill stödja den exempelvis hittar man det liberala partiet som
anser att genom avskaffningen av lagen friheten kommer att öka i
arbetsmarknaden så att företagen kan anställa och avskeda anställarna som de
vill utan statens inblandning. Det vill säga att liberala partiet vill lägga
all makt i arbetsgivarens händer
Den andra åsikt: det verkar att de är mesta anhängare, så de vill
behålla lagen men med några förändringar. De politiska åsikterna i denna grupp
kommer från många partier där de vill ha vissa förändringar som gäller
arbetarna eller arbetsgivarna. De har mer vänstra åsikterna som talar för
arbetarnas sida, som LO och Socialdemokraterna har ett långt historiskt
samarbete.
Det tredje åsikt: de som inte vill förändra lagen, de har ingenting emot
att använda lagen eftersom det gör inget problem för de.
I artikeln ” En tredje väg behövs i synen på anställningsskyddet”
publicerad i DN Debatt den måndag 25 maj 2013 skriver Göran Arrius att debatten
har blivit kraftigt överdriven och turordningslagen hade vissa problem men
enligt en undersökning från Saco, finner de vägar för att berätta runt dem. Det
syftar på företagen som förhandlar med facken. Även om vi förbiser problemet
att inte alla företagen kan bygga på samma sätt och avtal var att alla
företagen förhandlade med facken så att de kunde sätta kompetens framför
arbetsperiods längd och det oftast leder till någon slags åldersdiskriminering.
Alltså om alla vill hitta genvägar runt lagen för att det bli bättre till alla,
så borde det tyda på den dålig lag för att ändra den till bättre.
Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_svenska_modellen
https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6badsavtalet
http://www.dn.se/debatt/en-tredje-vag-behovs-i-synen-pa-anstallningsskyddet/
Fråga 2
a) Marknadsekonomi är ett ekonomiskt system som gäller enskild
äganderätt, privatägda företag samt rätten för producenter och konsumenter att
agera fritt som säljare och köpare.
Marknadsekonomin är beroende av 1700-tals ekonomin som ett exempel Adam
Smiths idéer om den fria konkurrensen. Det anses helt enkelt att om man låter
marknaden vara helt fri. De tre ekonomiska grundfrågorna är: vad och hur mycket
ska produceras? Hur ska det ske? och för vem sker det? Därmed man kan besvaras
automatiskt av utbud och efterfrågan. Företagen ägs privat och konkurrensen är
oftast hög.
Planekonomi eller planhushållning bygger på att planera och att följa
administrativ eller politiska riktlinjer för hur samhällets ekonomi ska
utvecklas. Denna idé kom från Karl Marx, som var grundaren till kommunismen.
Planerna som utformas av staten är helt enkelt bestämmelser på hur mycket som
ska produceras, hur ska man producera och för vilka priser?, istället för att
regleras automatiskt av utbud och efterfrågan.
b) Det finns många fördelar och nackdelar som skulle kunna förekomma i
respektive ekonomiska system.
Marknadsekonomi
Fördelar med marknadsekonomin kan vara att det automatiska systemet
betyder att det inte finns någon brist på varor. Också att en hög konkurrens
skapar effektivitet och motivation och därmed ökar utvecklingen i samhället.
Nackdelar är hög arbetslöshet och att de som inte kan vara som sjuka och äldre,
blir utsatta och fattiga. Klyftan mellan fattig och rik brukar därför vara stor
i ett land starkt präglat av marknadsekonomi.
Planekonomi
Fördelar med
Planekonomin: överflödiga varor kan undvikas när man bestämmer produktionen i
förväg. Fördelningen kan bli mer rättvis. Det hjälper också att garantera en
lägre arbetslöshet i landet. Nackdelar med Planekonomin är att produkterna inte
anpassas till konsumenten, utan konsumenten anpassas till Produkten. Har man
fullständig planekonomi leder det till en centralisering då ökas risken för
korruption markant.
I slutet vi
kan dra slutsatsen att nackdelen med marknadsekonomi är den ojämna fördelningen
av rikedom, nackdelen med planekonomi är den jämna fördelningen av fattigdom.
där det finns Inget system är perfekt eller helt rätt.
c) Blandekonomin är en blandning mellan marknads- och planekonomi. Många
länder har mer eller mindre någon slags blandekonomi men majoriteten avgöras
marknadshållet. Sverige är en av de men lutar mer åt planekonomi än de andra.
Under 1945 ville Socialdemokraterna att Sverige skulle bli ett mer
planekonomiskt land. Men det hände inte som de ville och förändringar tog
längre tid. Blandekonomin blev en tydlig för både vänstra-och högra partier och
om hur var stort inflytande planekonomin skulle de ha. Efter andravärldskrigets
slut man upplevde motsatsen till vad man hade trott, en stark ekonomisk
tillväxt i Sverige och den offentliga sektorn fick större inflytande. Efter
70-talskrisen det gick i motsatt håll och många statliga företag blev privata.
Under 90-talet fortsatte detta synsätt på statliga och företag fortsatte
förändras. Under Alliansregeringen hade man målsättningen att fortsätta denna process,
så genomförde bland annat också skattesänkningar, och tog därför steg mot ett
mer marknadsekonomiskt och privatiserat samhälle där de redan utsatta, som
sjuka och äldre osv. Sverige är idag till stor del styr av marknadshushållning
men med viss reglering av konkurrenslagen och även fast skatterna är lägre idag
men de är fortfarande bestämt att tjänsteproducerande organisationer som
sjukvård och skola till stor del inte ska vara vinstdrivande utan finansieras
av bland annat skatter, likaså i organisationer som a-kassa, sjukförsäkring,
pension osv. Skattesänkningen har minskat trygghetsfaktorn genom dessa.
Under 2014 blev Socialdemokraterna det största partiet i riksdagsvalet.
Sverige ännu en gång vänt håll? De nordiska länderna har många år upplevt en
trend att ständigt vara bland de högst upp i undersökningslistor om många saker
liksom jämlikhet och (BNP) per capita. Det är möjligt att en koppling mellan
detta och de nordiska ländernas starka blandekonomier, som jämfört med
omvärlden har höga planekonomiska inslag som tillämpas på områden. En blandning
av de ekonomiska systemen verkar alltså ha en positiv effekt och det gör ett
spår man fortsätter att utveckla i framtiden.
I riksdagsvalet 2014 skulle Socialdemokraterna få mer att säga. Det
innebär antagligen återigen höjning av skatterna och utvecklandet av den
offentliga sektorn, och därmed mer planekonomiska. Även om det inte lika bred
omfattning så samarbetet över gränserna antagligen kommer att öka. Där man
kanske borde ta mer planekonomiska steg då det kan vara riskabelt att lämna det
åt chansen, är klimatet och minskningen av miljöförstöring. I artikeln ”Ny
klimatlag behövs för att klara Sveriges utsläppsmål ” publicerad i DN Debatt
den 2012/04/02 skriver Åsa Romson, språkrör för Miljöpartiet att det nu är
Socialdemokraterna som sitter i en samarbetsregering med Miljöpartiet är det
möjligt att sådana steg kommer tas.
Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Alliansen
https://sv.wikipedia.org/wiki/Planekonomi
https://ekonmagasin.se/marknadsekonomi/
http://www.dn.se/debatt/ny-klimatlag-behovs-for-att-klara-sveriges-utslappsmal/
