Translate

måndag 5 oktober 2020

Samhällskunskap 1b Uppdrag 3

 

Fråga 1

a) De lagarna som finns är följande: Medbestämmandelagen (MBL), anställningsskydd (LAS) och arbetsmiljölagen.

Medbestämmandelagen (MBL): bestämmer förhållandet mellan arbetsgivaren, arbetstagaren, facket och regler för eventuella förhandlingar. Lagen finns mest till för att stödja arbetstagaren så att den inte blir utnyttjad.

Lagen om anställningsskydd (LAS): fokuserar även den på skyddandet av arbetstagaren. I det här fallet gäller det uppsägningar som enligt (LAS) inte ska förekomma om inte arbetsgivaren har grundade orsak, eller om arbetstagaren arbetar ett tidsbegränsat kontrakt då man vet från början hur långt arbetsperioden är, som säsongsarbete. Anställningsavtalet ska vara skriftligt och vad det minst måste innehålla är orsaken att man få avsked från ett arbete därmed avsked kan bara tillämpas vid grov misskötsel. Det kan finnas goda orsak som arbetsgivaren har för att uppsägning av en anställd kan vara antingen personliga anledningen då den anställda kan bli avsked av någon anledning exempelvis att anställda misskötte sitt arbete eller "arbetsbrist” som är det vanligaste skälet. (LAS) omfattar inte arbetsgivarens familjemedlemmar och inte heller anställda i företagsledande ställning.

Arbetsmiljölagen: gäller som namnet antyder miljön på arbetsplatsen och den hjälper att ordna arbetsmiljön på företaget. Lagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetsplats samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

I lagen står att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Det är också viktigt att arbetsförhållandena anpassas till olika människors förutsättningar både i fysiskt och psykiskt avseende. En arbetsgivare – om han har anställda – måste vidta åtgärder för att se till att arbetsplatsen är så säker som möjligt för att förebygga olycksfall och ohälsa. Huvudansvaret ligger på arbetsgivaren, men ”Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö” kap 3, 1 a §. wikipedia.

Förutom lagarna det finns regler som facket och arbetsgivarnas organisationer har kommit fram till genom kollektivavtal. I Sverige det finns ingen lag som bestämmer minimumlönen men det finns istället bestämt i kollektivavtalen och här finns också bestämmelser om övertidsersättning, semesterersättning, arbetstidslängd och så vidare.

 

b) Den utvecklingen av Sverige från jordbruks- till industriland ledde till att konflikterna mellan arbetsgivarna och arbetarna och det blev mer och mer skadliga för samhället. Så 1938 slöts ett avtal mellan Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen(LO) som kallas för Saltsjöbadsavtalet. De kom överens om att utan parter inblandning lösa ärende i arbetsmarknaden och hur förhandlingar skulle ske mellan dem exempelvis villkor vid anställning och löner. För att förhindra konflikter som skulle vara skadliga för samhället så satte man också upp regler för att begränsa arbetsgivarnas lockouter och arbetarnas strejker. Från detta utvecklades den så kallade svenska modellen.

Arbetsmarknaden bestämdes främst av (SAF), (LO) och de är två organisationer har egna intressen. Detta skapade en slags balans som minskade hotet att även om det inte alltid fick precis det man ville, så det var bättre än lockouter och strejker innan avtalet och det var bättre än statlig inblandning och lagstiftning som både arbetsgivarna och arbetstagarna ville undvika. Under kommande åren arbetade (SAF) och (LO) för att förbättra arbetssätt och det är genom att respektera varandra och arbetsmarknaden då de upplevde många framsteg som var positiva för alla parter. (LO) hade företräde i flera ärenden eftersom de hade stöd från regeringen under lång tid. Socialdemokraten och (LO) hade samma ideologiska synpunkt i många idéer och det skapade naturligt situation mellan arbetsgivarna och arbetarna så det är möjligt att detta gjorde en mer rättvis maktbalans.

Senast det gjordes förändringar vid 1976 av Saltsjöbadsavtalets nämligen bestämmelse om statlig inblandning då lagarna (MBL) och Arbetsmiljölagen tillämpades. Så den balansen som de två har utvecklat under åren. Vid denna period ansvaret för många arbetsmarknadsfrågor successivt överförts till staten så SAF och LO har minskat förhandlingarna och arbetsmarknaden fortsatte enbart vara en fråga för SAF och LO. Det finns två åsikter om statlig inblandning och SAF och LO den första åsikt är att balansen mellan två parter är mer rättvis än balansen mellan tre. Andra åsikt är att det måste finnas någon slags statlig inblandning så att det blir då tryggare och stabilare.

 

c) Man kan dela in åsikterna om (LAS) i 3 åsikter: Den första är de som vill avskaffa lagen helt, andra de som vill ha kvar lagen men tycker att ändringar måste genomföras och tredje de som anser att den är bra som den är.

Den första åsikt: handlar om att man vill avskaffa lagen helt, troligen för att de inte vill stödja den exempelvis hittar man det liberala partiet som anser att genom avskaffningen av lagen friheten kommer att öka i arbetsmarknaden så att företagen kan anställa och avskeda anställarna som de vill utan statens inblandning. Det vill säga att liberala partiet vill lägga all makt i arbetsgivarens händer

Den andra åsikt: det verkar att de är mesta anhängare, så de vill behålla lagen men med några förändringar. De politiska åsikterna i denna grupp kommer från många partier där de vill ha vissa förändringar som gäller arbetarna eller arbetsgivarna. De har mer vänstra åsikterna som talar för arbetarnas sida, som LO och Socialdemokraterna har ett långt historiskt samarbete.

Det tredje åsikt: de som inte vill förändra lagen, de har ingenting emot att använda lagen eftersom det gör inget problem för de.

I artikeln ” En tredje väg behövs i synen på anställningsskyddet” publicerad i DN Debatt den måndag 25 maj 2013 skriver Göran Arrius att debatten har blivit kraftigt överdriven och turordningslagen hade vissa problem men enligt en undersökning från Saco, finner de vägar för att berätta runt dem. Det syftar på företagen som förhandlar med facken. Även om vi förbiser problemet att inte alla företagen kan bygga på samma sätt och avtal var att alla företagen förhandlade med facken så att de kunde sätta kompetens framför arbetsperiods längd och det oftast leder till någon slags åldersdiskriminering. Alltså om alla vill hitta genvägar runt lagen för att det bli bättre till alla, så borde det tyda på den dålig lag för att ändra den till bättre.

Källor:

 https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_svenska_modellen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6badsavtalet

http://www.dn.se/debatt/en-tredje-vag-behovs-i-synen-pa-anstallningsskyddet/

 

Fråga 2

a) Marknadsekonomi är ett ekonomiskt system som gäller enskild äganderätt, privatägda företag samt rätten för producenter och konsumenter att agera fritt som säljare och köpare.

Marknadsekonomin är beroende av 1700-tals ekonomin som ett exempel Adam Smiths idéer om den fria konkurrensen. Det anses helt enkelt att om man låter marknaden vara helt fri. De tre ekonomiska grundfrågorna är: vad och hur mycket ska produceras? Hur ska det ske? och för vem sker det? Därmed man kan besvaras automatiskt av utbud och efterfrågan. Företagen ägs privat och konkurrensen är oftast hög.

Planekonomi eller planhushållning bygger på att planera och att följa administrativ eller politiska riktlinjer för hur samhällets ekonomi ska utvecklas. Denna idé kom från Karl Marx, som var grundaren till kommunismen. Planerna som utformas av staten är helt enkelt bestämmelser på hur mycket som ska produceras, hur ska man producera och för vilka priser?, istället för att regleras automatiskt av utbud och efterfrågan.

 

b) Det finns många fördelar och nackdelar som skulle kunna förekomma i respektive ekonomiska system.

Marknadsekonomi

Fördelar med marknadsekonomin kan vara att det automatiska systemet betyder att det inte finns någon brist på varor. Också att en hög konkurrens skapar effektivitet och motivation och därmed ökar utvecklingen i samhället. Nackdelar är hög arbetslöshet och att de som inte kan vara som sjuka och äldre, blir utsatta och fattiga. Klyftan mellan fattig och rik brukar därför vara stor i ett land starkt präglat av marknadsekonomi.

Planekonomi

Fördelar med Planekonomin: överflödiga varor kan undvikas när man bestämmer produktionen i förväg. Fördelningen kan bli mer rättvis. Det hjälper också att garantera en lägre arbetslöshet i landet. Nackdelar med Planekonomin är att produkterna inte anpassas till konsumenten, utan konsumenten anpassas till Produkten. Har man fullständig planekonomi leder det till en centralisering då ökas risken för korruption markant.

I slutet vi kan dra slutsatsen att nackdelen med marknadsekonomi är den ojämna fördelningen av rikedom, nackdelen med planekonomi är den jämna fördelningen av fattigdom. där det finns Inget system är perfekt eller helt rätt.

c) Blandekonomin är en blandning mellan marknads- och planekonomi. Många länder har mer eller mindre någon slags blandekonomi men majoriteten avgöras marknadshållet. Sverige är en av de men lutar mer åt planekonomi än de andra. Under 1945 ville Socialdemokraterna att Sverige skulle bli ett mer planekonomiskt land. Men det hände inte som de ville och förändringar tog längre tid. Blandekonomin blev en tydlig för både vänstra-och högra partier och om hur var stort inflytande planekonomin skulle de ha. Efter andravärldskrigets slut man upplevde motsatsen till vad man hade trott, en stark ekonomisk tillväxt i Sverige och den offentliga sektorn fick större inflytande. Efter 70-talskrisen det gick i motsatt håll och många statliga företag blev privata.

Under 90-talet fortsatte detta synsätt på statliga och företag fortsatte förändras. Under Alliansregeringen hade man målsättningen att fortsätta denna process, så genomförde bland annat också skattesänkningar, och tog därför steg mot ett mer marknadsekonomiskt och privatiserat samhälle där de redan utsatta, som sjuka och äldre osv. Sverige är idag till stor del styr av marknadshushållning men med viss reglering av konkurrenslagen och även fast skatterna är lägre idag men de är fortfarande bestämt att tjänsteproducerande organisationer som sjukvård och skola till stor del inte ska vara vinstdrivande utan finansieras av bland annat skatter, likaså i organisationer som a-kassa, sjukförsäkring, pension osv. Skattesänkningen har minskat trygghetsfaktorn genom dessa.

Under 2014 blev Socialdemokraterna det största partiet i riksdagsvalet. Sverige ännu en gång vänt håll? De nordiska länderna har många år upplevt en trend att ständigt vara bland de högst upp i undersökningslistor om många saker liksom jämlikhet och (BNP) per capita. Det är möjligt att en koppling mellan detta och de nordiska ländernas starka blandekonomier, som jämfört med omvärlden har höga planekonomiska inslag som tillämpas på områden. En blandning av de ekonomiska systemen verkar alltså ha en positiv effekt och det gör ett spår man fortsätter att utveckla i framtiden.

I riksdagsvalet 2014 skulle Socialdemokraterna få mer att säga. Det innebär antagligen återigen höjning av skatterna och utvecklandet av den offentliga sektorn, och därmed mer planekonomiska. Även om det inte lika bred omfattning så samarbetet över gränserna antagligen kommer att öka. Där man kanske borde ta mer planekonomiska steg då det kan vara riskabelt att lämna det åt chansen, är klimatet och minskningen av miljöförstöring. I artikeln ”Ny klimatlag behövs för att klara Sveriges utsläppsmål ” publicerad i DN Debatt den 2012/04/02 skriver Åsa Romson, språkrör för Miljöpartiet att det nu är Socialdemokraterna som sitter i en samarbetsregering med Miljöpartiet är det möjligt att sådana steg kommer tas.

Källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Alliansen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Planekonomi

https://ekonmagasin.se/marknadsekonomi/

http://www.dn.se/debatt/ny-klimatlag-behovs-for-att-klara-sveriges-utslappsmal/

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Matematik 3c Uppdrag 3