Fråga 1
De gröna växterna skapar positiva
livsbetingelser för nästan alla levande varelser genom att växterna utnyttjar
atmosfärens gaser. Vilka gaser utnyttjas och vilka effekter får det för
atmosfären?
Atmosfären finns runt jorden och det
består av olika gaser såsom kvävgas 78%, syre 21%, 1% koldioxid, argon, väte,
helium…etc. Den koldioxid som finns i atmosfären spelar sort roll på fotosyntes.
Många gröna växter på grund av klorofyll kan göra fotosyntes och detta genom
att Klorofyll tar upp på Solenergins, vatten och koldioxid från atmosfären. Utan denna energiomvandling hade vi inte haft
liv på jorden. Fotosyntesen är den omvandling som sker från solljuset, vatten
och koldioxid till annan slags energi såsom kemisk energi eller elektrisk
energi. Men hur gör växterna för att leva av vatten, luft och ljus? Inuti
bladet hittar vi vårt svar. Där Växten tar in vatten H2O genom sina
rötter och bladet tar i sin tur upp koldioxid (CO2) från atmosfären
genom klyvöppningar som finns på undersidan av bladet. Solenergin tar upp av
små klorofyll-fyllda organeller som kallas för kloroplaster. I kloroplasterna
tar sedan de två olika ämnena koldioxid och vatten. Den kemiska beteckningens
för fotosyntesen är: 6 CO2 + 12 H2O + Solenergi -> C6H12O6
+ 6 O2 + 6H2O
Kloroplasterna har dubbelt yttre membran.
Ljusets fotoner fångas här in och bildar i sin tur ATP och NADPH. Detta sker genom
att fotonerna i solljuset flyttar en klorofyllsmolekyl från ett inre skal till
ett yttre. Denna reaktion, som är beroende av solens ljus, brukar benämnas som
ljusreaktionen. Det eftersom, som namnet antyder, att den är beroende av solens
strålar för att genomföra processen. Gröna växter näring åt sig själv och
även producerar syre som släpper ut i atmosfären. Alltså fotosyntesen hos
växter är en förutsättning för liv på jorden. Den kemiska beteckningen för
fotosyntes är den omvända för cellandning och detta som får livet att fortsätta,
tror jag eftersom fotosyntes ger syrgasen som släpper ut i atmosfären och socker
medan cellandning ger koldioxid som släpper ut den i atmosfären och vatten och
energi vilket hjälper att balansera gaserna som finns i atmosfären och det
hjälper också att förnya energi hela tiden. Alltså fotosyntes påverkar balansen
av gaser i atmosfären och minskar även den begränsar Global uppvärmning.
Fråga 2
Redogör för hur energi och materia
(t ex kol) omsätts i ett ekosystem?
Alla organismer behöver grundämnet
kol till sina organiska föreningar. Behovet av kol och energi hänger ihop och
det beror på att organismerna behöver energi för att bygga upp stora organiska
föreningar ur små kolföreningar. Exempelvis i atmosfären finns ett lager av kol
i form av koldioxid och denna gas tar växterna upp och omvandlar till socker
genom fotosyntes. Växterna använder sedan sockret för att bygga sina kroppar i
form av cellulosa sen äter djuren växterna och förbränner kolhydrater, då
bildas det koldioxid igen genom cellandning. På så sätt vandrar kolet fram och
tillbaka mellan atmosfären och biosfären. Det finns också levande organismer i
vatten och samma vandring fram och tillbaka där. kolet vandrar mellan
hydrosfären och atmosfären alltså mellan vattnet och luften. Alltså kolet
vandrar mellan levande organismer, luften och vattnet i ett ekosystem.
Fråga 3
Det finns olika faktorer som är
viktiga för en jordmåns egenskaper. Räkna upp dem och redogör för hur de
påverkar jordmånen. Ge konkreta exempel på hur jordmånen påverkas.
Jordmån menas den övre delen av
marken som påverkas av organismer, klimatet, topografi, geologiska underlaget
och tiden, dessa faktorer som bestämmer tillsammans hur jordmånen kommer att se
ut. klimatet påverkar jordmånen genom
att reglera produktionen av organiskt material samt genom att påverka olika
kemiska, biologiska och fysikaliska processer i marken. variationen av
temperaturen, nederbörden och frost under året har stor betydelse. klimatet
påverkar jordmånen genom viktiga processer exempelvis vittring, utlakning samt
tillförsel och nedbrytning av organiskt material. Organismerna påverkar jordmånen genom
tillförsel och omvandling av organiskt material. Detta sker genom påverkan från
rötter och markorganismer. genom nedbrytning bildas humus och ingår det främst
i jordmånen översta skikt. Med hjälp av humusämnena och lerpartiklar avgör
jordens förmåga att hålla kvar näringsämnen och vatten alltså detta organiska
materialets fördelning i markorofilen och är en viktig karaktäristik för
jordmånen.
Topografi: topografi påverkar
jordmånsbildningen såsom grundvatten och markvattnets rörlighet. Exempelvis om
grundvattenytan är hög kan det leda till syrebrist som då kan påverka
jordmånsbildningen. detta genom minskad nedbrytning av organiskt material och
torvbildning.
Geologiska underlaget: Det
geologiska underlaget har betydelse för jordmånens kemiska innehåll, så
sammansättningen avgörs av den bergart som jordmånen härstammar från. Tiden: Jordmånen utvecklas och
mognar hela tiden och detta kan visa sig genom täta skikt som påverkar
vattenrörelser och rot utbredning och således påverkar den fortsatta
jordmånsutvecklingen.
Fråga 4
Redogör för vilka anledningarna är
till att nerbrytningen har blivit anaerob i Östersjöns djupare delar?
Östersjön utsätts för stora
miljöproblem är att Östersjöländerna är högt industrialiserade. Inom Östersjöns
1,7 milj km2 stora avrinnings område bor ca 85 milj invånare. Omsättningstiden
är lång eftersom att Östersjön har små förbindelser med det öppna havet. Det
tar väldigt lång tid för vattnet att bytas ut. Därför samlas det mycket lätt
organiskt och oorganiskt material i Östersjön. Varje år under vår och höst när
det finns gott om näring blommar många olika sorters alger i Östersjön: Det är
en livsviktig och naturlig process där algerna blir fler och ger föda åt resten
av havets invånare. Men det som hänt under senare år är att övergödningen
orsakat allt kraftigare blomning av cyanobakterier eller som de också kallas
för blågrönalger.
Anledningen till Östersjöns
miljöproblem:
1.
Övergödningen
orsakar ökad tillväxt av växtplankton vid havsytan.
2.
När
planktonen sedan dör sjunker de till botten. När de bryts ned förbrukas syret i
bottenvattnet.
3.
Detta
kan leda till en situation där giftigt svavelväte bildas. Bara bakterier klarar
av att leva där – ”döda bottnar” uppstår.
4.
Östersjön
kraftigt skiktat, vilket kommer sig av att saltvatten är tyngre än sötvatten.
Det i sin tur leder till att syrerikt vatten uppe vid ytan får svårt att
blandas ner till botten. Den saken gör i sig att delar av Östersjöns bottnar
blir anaeroba, men inte bara det. Vi människor föroreningar vattnet med
rester från våra avlopp och skogsbruk samt Övergödningen leder till en ökad
tillväxt av växtplankton, som kallad algblomning. Alltså syrebristen på botten
medför i sin tur att fosfor frigörs från bottnarna. Dessa höga halter av fosfor
stimulerar blomningen av cyanobakterier som kallas för giftalger, som från
luften kan fixera kväve som då ytterligare ökar övergödningen och gynnar en
fortsatt tillväxt av plankton.
Fråga 5
En mindre
älgpopulation tar sig i land på en obefolkad ö. På ön växer mest gran och tall,
men även lövsly längs strandzonen. På ön förekommer mest fåglar, men även
mindre populationer av snok och utter. De första åtta åren ökar populationen
älg explosionsartat på ön, men det nionde och tionde året sker en drastisk lika
minskning av antalet individer. Inga drastiska förändringar av klimatet skedde
under denna tid.
Ø Ange tre möjliga orsaker till att populationen älg kunde öka
kraftigt de första åren.
Ø Ange tre möjliga orsaker till att populationen älg minskade
kraftigt efter åtta år.
Svar:
Anledningar till att populationen
ökar på de första åtta åren på ön är:
- Det
finns inga naturliga fiender på ön som kan begränsa populationen.
- Det
finns inga andra arter som konkurrerar om maten.
- Det
finns inga människor som kan jagar dessa fåglar.
Anledningar till att populationen
minskar på det nionde och tionde året på ön är:
- Det finns
inte mer tillräckligt mat för att nära alla individer.
- Växande
antal fiender som kan begränsa populationen på ön.
- Sprida
oskälig jakt som leder till att minska populationen på ön.
👍👍🙏🙏
SvaraRadera