Samhällskunskap 1b Uppdrag 2

 

Fråga 1

a) Grundlagarna bestämmer hur ska Sverige styras och vilka som har rätt att besluta och skyddar demokratin och står över alla andra lagar.

Det finns fyra grundlagar i Sverige:  den första är Regeringsformen (RF) och det handlar om hur Sverige ska styras och beskriver hur regeringen ska arbeta och hur valen till riksdagen ska gå till. Regeringsformen innehåller också lagar om de grundläggande fri- och rättigheterna.

 Successionsordningen (SO) och det handlar om vem ska ärva kronan i Sverige och att Kungen är statschef men han har ingen politisk makt.

Tryckfrihetsförordningen (TF) och det handlar om att man får skriva vad man vill i tidningar och tryckta skrifter men utan att kringa andra.

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och det handlar om vad man får säga i radio och tv. I Sverige får man säga vad man vill med vissa undantag exempelvis får man inte säga felaktigt nyheter som kan kringa andra människor.

b) Grundlagarna handlar om att skydda demokratin mot krafter som vill begränsa på människors fri- och rättigheter så man behöver skydda de mest grundläggande lagar som vi har från att förändras och det handlar om att skydda åsiktsfrihet, valhemlighet, yttrandefrihet och grundläggande fri- och rättigheter för invånarna. Exempelvis Regeringsformen som bestämmer hur man får tillsätta en regering i Sverige är en grundlag. På detta vis kan inte ett enda politiskt parti avgöra att Sverige ska ha en diktatur. om vi tar vad händer i Syrien som exempel där de har ett politiskt parti Albaathpartiet som bestämmer över allt och styrs av en diktator (Bashar). På andra hållet man måste skydda Yttrandefrihet för att man ska kunna trycka sina åsikter och synpunkter.  Utan grundlagar ska inte kunna trycka sig, och medier ska inte kunna skriva sanningen vilket leder till att allt ska vara ägt av den personen med mest makt liksom Hitler och Bashar.

c) Det finns många stater i den mänsklighetens historia har varit monarkin och Sverige är ett av de. Sverige är monarki sedan vikingatiden och är fortfarande tills nu men med vissa variationer exempelvis nu för tiden kungen har ingen politisk makt som tidigare, vilket innebär att kungen har bara en symbolisk kungamakt. kungafamiljen är något som Sverige har haft sedan 1800-talets början. kungen och hans familj fungerar som symboler för Sverige. De representerar landet. Den svenska monarkier menar bland annat att det är odemokratiskt att kungen som är statschefen ärver sitt ämbete därför många människor vill avskaffa kungahuset. andra människor stöder monarkin och tycker att den är en viktig symbol för Sverige. Om Sveriges riksdag skulle besluta att avskaffa kungahuset det skulle gör några skillnader i samhället. När staten avskaffar monarkin det leder till att införa ett mer demokratiskt statsskick och där bara 21 av författningens 175 paragrafer behöver ändas. Det kommer att ersätta kungadömet en folkvald president vilket gör några förändringar liksom.

- Kungen ersätts av en demokratiskt vald president.

- Presidenten väljs av folket eller av riksdagen. Båda alternativen ges i utredningen.

- Ämbetsperioden ska vara sex år.

- Relativt få förändringar krävs i den nuvarande författningen. Bara 21 av regeringsformens 175 paragrafer behöver ändras.

- Regeringsformens portalparagraf blir: ”All offentlig makt i republiken Sverige utgår från folket.”

- Successionsordningen som innebär att uppdraget som Sveriges statschefs går i arv upphävs.

- En övergång till republik bör föregås av en folkomröstning. Det är kanske den mest komplicerade delen, men är nödvändig för att statsskicket ska ha en förankring hos det svenska folket.

Det gör att samhället kommer att få en jämlikhet mellan alla invånarna oavsett om det var en kung eller en normal person.

Fråga 2

a)  Riksdagen representera folket, så den har olika uppgifter:

1.Riksdagen stiftar Sveriges lagar. Ibland i samråd med EU:s institutioner.

2.Riksdagen kontrollera och se till att regeringen och statsförvaltningen.

3. Riksdagen ska utse en statsminister.

4. Riksdagen ska bestämma Sveriges budget.

5.Riksdagen samarbetar med regeringen i formande av utrikespolitiken i den så kallade utrikesnämnden.

6. Riksdagen ska besluta om statens finanser.

Regeringen styr landet och är ansvarig inför riksdagen. Deras uppgifter är:

1. Regeringen lämnar budget och propositioner till riksdagen: Budgetpropositionen är den allra viktigaste propositionen. Genom budgeten styr regeringen den ekonomiska politiken.

2. regeringen styr statsförvaltningen: Det finns hundratals myndigheter som regeringen styr genom att sätta upp mål för deras verksamhet exempelvis skolverket och naturvårdsverket är myndigheter som får sina direktiv från regeringen.

3. Regeringen har huvudansvar för utrikespolitiken, men trots att regeringen själva kan agera efter riksdagens regleringar så fattas oftast besluten i samråd med utrikesnämnden.

4. Regeringen beslutar att en kommitté ska göra en utredning kring en aktiv fråga innan en proposition kan sammanställas. Regeringen lämnar då även ett kommittédirektiv med riktlinjer för utredningsarbetet.

5. Regeringen företräder Sverige i EU och samråder med riksdagen om vilken linje som Sverige ska driva i EU.

6. Regeringen har ansvaret att genomföra de beslut som fattas av riksdagen: riksdagens beslut innebär ofta nya lagar eller lagändringar. Efter att beslutat är fattat ger regeringen direktiv till myndigheter att genomföra beslutet. Det vill säga att regeringen ska se till att riksdagens beslut blir verklighet.

Statschefens: det är kungen, han saknar politisk makt och hans huvudsakliga uppgifter är att representera Sverige. Han leder utrikesnämnden, leda det möte man har när man ska byta regering samt informationskonseljerna och öppnar årligen riksmötet. Denne är även främste representant för Försvarsmakten och tar emot och godkänner ambassadörer från andra länder.

Domstolarna utgör huvud saken i det svenska rättsväsendet. De är oberoende och självständiga i förhållande till riksdag, regering och andra myndigheter och strävar domstolarna efter att uppnå målet för det svenska rättsväsendet - den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet.

I Sverige finns tre typer av domstolar:

Allmänna domstolar: när brottmål och tvistemål och delas in i tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.

Förvaltningsdomstolar: deras uppgift är att lösa konflikter mellan en enskild person och staten eller en kommun. Det kan gälla skattemål eller tvångsvård av missbrukare och unga.

Specialdomstolar består av Marknadsdomstolen och Arbetsdomstolen. Marknadsdomstolen är till för mål som rör till exempel olämplig marknadsföring. Arbetsdomstolen har till uppgift att utreda tvister kring löner, arbetstider och andra frågor som rör anställningsförhållanden.

Statsförvaltningen: består av de myndigheter som lyder under regeringen. De ansvarar för att genomföra de beslut som fattas i riksdagen och regering. Statsförvaltningen har tre nivåer: den centrala, den regionala och den lokala.

b) Enligt regeringsformen regeringen styr riket och den är ansvarig inför riksdagen. Sveriges riksdag är landets högsta beslutande organ. Men det är Sveriges regering som leder och styr landet genom att ser till att riksdagens beslut verkställs. Regerings minister eller statsrådet har stora möjligheter att påverka politiken. Men de måste hela tiden tänka på att förankra besluten i riksdagen. Att regeringen är ansvarig inför riksdagen kallas parlamentarism vilket betyder regeringen är beroende av riksdagen samt att den yttersta makten ligger hos parlamentet, det vill säga riksdagen.

c) Jag tänkte att börja med att sätta ihop Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet på grund av de har samma politiska riktningar och ideologer. De tre partier har tillsammans 224 mandat av 339 vilket betyder att de tre partier har 69,9% av mandaten i riksdagen. Det är känt att Socialdemokraterna och Miljöpartiet är vänsterpartier och har ideologin liberalism, Moderaterna är högerparti men den har många liberala idéer på det ekonomiska området. regering ska driva liberalism genom att ge invånarna stor frihet när et gäller att uttrycka sina åsikter, tänker och tro. Valfriheten ska också gälla utbildning, arbete och bostadsort. Även i ekonomin frågor betonas frihandel och konkurrens samt privat ägandet.

Högerextrema och vänsterextrema grupper har något gemensamt. Båda vill störta demokratins makt genom revolutioner. De använder sig av minoritet i den politiska kampen. De demokratiska organisationerna vill uppnå samhällsförändringar som fria val, religionsfrihet och åsiktsfrihet osv. Medan de högerextrema och vänsterextrema grupperna vill uppnå samhällsförändringar genom våld och förtryck. Om man utgår från Hitler och Stalins styre ser man att ingen av dessa tillät fria val, religionsfrihet och åsiktsfrihet osv.  Man förtyckte minoriteterna i samhället, enligt Hitler skulle etnisk folkgrupp renas. Enligt Stalin skulle man skickas till ett arbetsläger eller dödas om man hade andra åsikter än kommunismen. Det finns inte pluralism eller mänskliga rättigheter när det gäller högerextrema och vänsterextrema grupper.