Cellbiologi Labbrapport

Cellbiologi

Undersökning av djur-och växtceller och hur de påverkas av osmotiskt tryck.

KURS:   biologi 1

FÖRFATTARE:  Turkia Taks

Innehållsförteckning

2.Inledning

2.1 Experimentell uppställning

2.2 Hypotes

3.Utförande

4.Slutsatser och diskussion

2. Inledning

Cellmembranet är en del av djur- och växtcell som omger cellen och bilder en gräns mellan omgivningen och cellens inre. Den har för uppgift att kontrollera vad som kommer in och ut ur celler. Cellmembranet består i huvud sak av det så kallad fosfolipider. Fosfolipiderna har två ändor. En hydrofil (vattenälskare) och en hydrofob ( vill inte komma i kontakt med vatten) ända.

Osmos beskriver hur vätsketrycket i djur- och växtceller upprätthålls. Med hjälp av en saltlösning ( NaCl) som tillsätts till rödlök- och epitelceller, kommer vi att studera hur djur-och växtceller kommer att påverkas av saltlösningen.Syftet med laborationen är att studera vad har det osmotiska trycket för inverkan på djur-och växtcellernas utseende.

2.1 Experimentell uppställning

Utrustningen som användes under laborationen:

·         Tändstickor

·         Pincetter

·         Skalpeller

·         Metylenblått

·         NaCl-Lösning, Ca 10%

·         Pipett

·         Objektglas

·         Täckglas

·         filterpapper

·         Mikroskop

2.2 Hypotes

Rödlökcellen kommer inte att påverkas mycket av osmotiska tryck därför att den har en cellmembran och cellvägg som skyddar cellen. Däremot kommer djurcellen att påverkas ganska mycket och kanske kommer den att sprickas därför att djurcellen har endast en cellmembran som omger och skyddar cellen. 

3. Utförande

Laborationen börjades med att inreda djurcell som var i så fall en epitelcell och växtcell som var en rödlökcell. sen tillsatts en saltlösning till båda celler för att kunna jämföra utseendet före och efter tillägg av saltlösningen.

Försök1

Rödlökceller:

Först togs en bit av det yttersta lagret av röd lök, därefter drogs en bit av den tunna och genomsynliga skalet med en pincett och lades remsan på ett objektglas. Vid nästa steg tillsatts 1-2 droppar metylenblått på skalet. Till sist lades ett täckglas på objektglaset och studerades rödlökcellerna under mikroskop.

Epitelceller:

Först togs en tändsticka som användandes för att skrapa tungan eller insidan av kinden för att kunna få fram djurceller. Sen gjordes ett utstryk på ett objektglas och läts torka i några minuter. Efter att cellerna har torkats, färgades de in med 1-2 droppar av metylenblått. Slutligen tillsatts ett täckglas på objektglaset och studerades cellerna under mikroskop. 

Försök 2

Rödlök-och Epitelceller under osmotiskt tryck:

Detta försök gjordes på båda Rödlök-och Epitelceller. Först tillsätts en droppe av den starka saltlösningen NaCl till kanten av båda täckglasen, sen veks en bit filterpapper och satts filterpapperskanten mot kanten på täckglasen. På så sätt sögs metylenblått som användes tidigare in i pappret samtidigt som saltlösningen sögs in under täckglasen. Objektglasen studerades under mikroskop.

4. Slutsats och diskussion

Resultaten för försök 1 visades att rödlökceller hade rektangulära former och de satts tätt till varandra medan epitelceller hade mer eller minde runda former och satts också tätt till varandra. Cellkärnorna för båda växt-och djurceller sågs tydligt, dessutom en slags celldelning iakttogs vid undersökning av rödlökceller.

Efter tillägget av saltlösningen NaCl under försök 2 märktes några skillnader i båda rödlök-och epitelceller. I Rödlökceller kunde inte saltlösningen passera cellmembranet och ta sig in i cellen därför att cellen har båda en cellmembran och en cellvägg. Cellväggen motverkades osmosen och hindrades cellen från att spricka. Även cellmembranet spelade roll och skyddade cellens inre med hjälp av sina fosfolipiders huvuden. Dessa huvud var hydrofoba och avgränsades avhölls lösningen från att passera membranet. Däremot församlades lösningen runt omkring cellmembranet vilket gjorde att den sågs tydligare.

Försök 1 ( rödlökcellen)

                           

Försök 2 ( Rödlökcell efter tillägget av NaCl)

I Epitelceller kunde inte heller saltlösningen passera cellmembranet därför att endast små och oladdade molekyler som kunde passera djurcells cellmembran. Saltlösningen NaCl är en laddad molekyl och består av joner. Natriumjonen är positivladdad medan kloridjonen är negativladdad, därför kunde inte molekylen passera epitelcellsmembran. Istället cellerna som från början satts tätt på varandra spjälkades och spreds sig.  

Resultatet stämmer bra med hypotesen när det gäller växtcellen men inte när det gäller djurcellen. Djurcellerna sprack inte, däremot de spjälkades och spreds sig bara.  

Försök 2 ( Epitelcellen efter tillägget av NaCl)

 Försök 1 ( Epitelcellen)