a) Beskriv Sveriges
utveckling till demokrati under perioden 1842 till 1921. Ta upp minst TRE
viktiga reformer som driver på utvecklingen mot allmän och lika rösträtt.
- Tips:
Folkskolereformen 1842, Näringsfrihetslagstiftningen 1846,
Riksdagsreformen 1866, Folkrörelserna
b) Jämför utvecklingen
i Sverige med ETT annat land i Europa under 1842 - 1921 och redogör för varför
det fanns motstånd mot en demokratisering, både i Sverige och Europa. Här kan
du använda dina kunskaper från tidigare kapitel.
c) I kapitlet
”Västerlandet erövrar världen” finns en artikel om kvinnlig rösträtt. Utred och analysera den artikeln. I
e-läromedlet finner du den under "övningar" eller genom att söka på
"kvinnlig rösträtt" i sökrutan.
- Tips:
Använd fråga 1-6 under artikeln till din analys.
OBS. Du måste alltid
besvara alla delfrågor i ett uppdrag, oavsett betygsmål.
Svar från studerande:
a)
Alla friheter, rättigheter och skyldigheter som i dag kan kännas är
resultatet av en lång och hård kamp från de Sveriges befolkningar. För drygt
hundra år sedan var Sverige långt ifrån demokrati såsom andra europiska länder,
men svenska demokratin har utvecklats snabbt under 1800-talet och det
fortsätter ännu i nu tiden. Under detta perioden hade kungen och kyrkan stor
makt i samhället och detta skapade ett tillstånd av missnöje mellan folk då
kungen utsett en präst i varje kommun vilket underlättade spridningen av
kyrkans idéer bland folk, men i och med spridning av upplysningen idéer började
folk tänka på nya sätt i Sverige alltså många olika frågor växte fram
exempelvis borde kungen och kyrkan ha all makt? samt varför bestämmer kyrkan så
mycket? Folken började tänka också om hur samhället kommer att bli bättre.
Upplysningen och de olika revolution i Europa hade viktig roll för att öka
folks medvetenhet vilket gjorde kungen mer försiktig om landets styrelse och
det gav en möjlighet till folk att protestera mot kungens restriktiva politik
för religion.
Resultaten var avskaffade förbudet mot religiösa möten i hemmet
och på grund av det växte fram olika folkrörelser såsom religiösa församlingar
utanför kyrkans styrelse och folkets hus där folk samlades och diskutera och
utbyta kunskap om politik. Folkskolan 1842 hade stört betydelse för Sveriges
demokratisering alltså den hjälpte att sprida kunskap då många kunde lära sig
att läsa och skriva. Under 1865 avskaffades den ståndsriksdagen och ersatte
till tvåkammarriksdag vilket betyder att det är inte längre indelat på
samhällsklass utan på inkomsten vilket gjorde att rösträtten begränsad till
rika eller de som har bra inkomst, egendom och kön.
Den första kamrar utsågs på att ett sätt som innebar att rösträtten var
beroende av hur rik man är medan den andra blev mer folklig där hade ingen mer
än en röst men den som var värre var att kvinnor stod som tidigare utanför
såsom de flesta arbetare. Arbetsrörelsen har spelat en viktig roll i den
svenska politiken, under 1870- och 1880-talens industrialisering bildades
fackföreningar med många industriarbetare som medlemmar. Där fackföreningarna
slogs för sina medlemmar mot arbetsgivaren samt de vill också förändra
samhället, då bildades Sveriges socialdemokratiska arbetarparti som stod för
en socialistisk lära.
Socialdemokraterna och liberalerna kämpade hårt för att minska de sociala
klyftorna i samhället samt de stod gemensamt under rösträttsfrågan (båda,
kvinnor som män, skulle få rösta under samma villkor) men de konservativa höll
emot. Under 1900-talet gick liberalerna starkt framåt i valen till andra
kammaren samt Socialdemokraterna fick också kom in i riksdagen. Då insåg
statsministern Arvid Lindman som tillhör högerpartiet att någon förändring
måste ske, så han tvingas att bredda sin politik och det genom att föreslå ett
förslog vilket var att alla män som betala skatt ungefär 10% skulle få rösta
till andra kammaren medan första kammaren var rösträtten fortfarande graderad
efter inkomst.
Rösträtt frågan har drivit av medelklassens kvinnor för att de upplev
orättvisan och ojämlikhet där män eller en del av de fick rösta men inte
kvinnor, därmed har orättvisan och ojämlikhet ökat skillnaden mellan kön samt
det ledde till att växa fram den Landsförening för kvinnans politiska rösträtt,
deras mål var att ordna möten och gav ut tidningar som krävde jämlikhet, därmed
lika rättigheter för båda kön började växts nog i de andra europeiska länder
precis som i Sverige. I valet 1911 blev liberalerna det största partiet då fick
den partiledaren Karl Staaf chans att bilda regering. Liberalerna genomföra en
rad sociala reformer så de skära ner i försvarsbudgeten vilket ledde till att
mer än 30 000 bönder marscherade genom Stockholm gator upp till slottet. Där
krävde Gustav V som tog ställning mot regeringen i sitt tal på upprustning av
båda armén och flottan.
Uttalandet var oacceptabelt hos många och den liberala regeringen krävde
att kungen inte skulle få framträda politiskt utan att först rådgöra med
regeringen men kungen vägrade, då avgick den liberala regeringen och ersattes
av konservativ regering. Under 1914 utbröt det första världskriget i Europa där
Sverige har exporterat livsmedel till Tyskland trots att Storbritannien lagt en
handelsblockad mot Tyskland vilket irriterade britterna som stoppade exporten
till Sverige vilket gjorde en brist på livsmedel i Sverige samt stigande priser.
Under 1917 bröt missnöjet ut och stora demonstrationståg drog fram genom
städerna och den konservativa regeringen fick skulden för detta, samt
regeringen har förlorat mer mandat vilket ledde till en ny val i samma år då
fick liberalerna makten igen.
Den viktigaste frågan för de liberalerna och Socialdemokraterna
var införandet av allmänna och lika rösträtten i Sverige, men högern har kunnat
motstå detta frågan genom sin dominans i det första kammaren. I slut av första
världskriget skede många uppror runtom i Europa och det ledde till ett stor
demonstrerade i Stockholm för demokratin vilket gav liberala och
socialdemokratiska regeringen en ny chans att avskaffa den första kammaren, då
båda kön skulle få rösta. På grund av det blev en hård debatt i riksdagen men i
slut av 1918 riksdagen har fattat sitt historiska beslut om allmän och lika
rösträtt och tillämpades första gången i valet 1921.
b)
b)
Den första demokratiseringsvågen
inleddes i slutet av 1700-talet med den amerikanska självständighetsförklaringen
1776 och den franska revolutionen 1789. Dessa två kända händelser skedde till
följd av upplysningsidéer som spreds sig över USA och Frankrike under den
tiden. Under tiden spreds dessa idéer till resten av Europa och andra delar av
världen. Då började befolkningen som offrades för kriget fundera över sina
rättigheter och kämpar för dem exempelvis rösträtt. Jämlikheten var dessutom en
stor fråga som folk diskuterade om, att alla i samhället ska vara lika värda
och få samma rättigheter som adelsklassen var ett mål som en stor del av folk
stävade efter. I Ryssland lyckades inte befolkningen göra någon märkbar
förändring eftersom alla deras rörelser och försök blev störtade av den
kommunistiska sovjetunionen.
Det fanns många skäl som ledde till att
befolkningen i Ryssland började kräva mer frihet och demokrati i deras land. En
av dessa skäl är att de inte var nöjda med kejsarens styrelse som förklarat sig
att han var vald ut Gud. Befolkningens missnöje på grund av brist på frihet och
orättvisor bedrog till revelation. Till skillnad från Ryssland, revelationer i
länder såsom Sverige och Frankrike, skedde till följd av den industriella
revelationen som ökade medvetet hos befolkningar som började tänka på att ta
sig upp till en högre nivå när det gäller frihet och rättigheter. Med missnöjen
växte upp några rörelser i Ryssland med samma synpunkter om hur samhället borde
utvecklas. På grund av detta uppkom en grupp som menade att friheten och
demokratiska reformer inte kunde nås utan revelationer, denna grupp kallades
för bolsjeviker. Medan i Sverige fanns det så kallade liberaler som ville ha
demokrati, deras motto var ” alla måste ha lika värde och frihet”.
Ryssland började ta sina första steg mot
demokratin när tsaren blev tvungen att införa en riksdag år 1906. Tanken från
början var inte att riksdagen skulle få styra landet tillsammans med tsaren
utan dem ska bara finnas där och följa hans förhållningsorder.
Den ryska befolkningen led av en svår
tid och ett ökat missnöje på deras tsar nådde toppen. När första världskriget
bröt ut och Ryssland stod framför en serie av nederlag och misslyckande, då var
det dags för befolkningen att ta ett steg fram för att få förändra läget och då
blev den så kallade februarirevolutionen ett faktum. Ryska soldater hade en
central roll att februarirevolutionen lyckades, de lämnade deras garnisoner och
tillsammans med folket var det möjligt för de att bilda organisationer och råd
runt om alla städer. Deras reformpolitik fick tsaren att avgå samtidigt som ståndssamhället
avskaffades. Medan Sverige hade avskaffat ståndssamhället drygt 50 år sedan.
När ryska soldater var upptagna med att
kriga mot Tyskland då fick bolsjevikerna chansen att ta över landet, sen
avskaffade de regeringen och ordnade den första demokratiska valet i Ryssland
men det misslyckades till slut, då tog diktaturen över makten. Diktaturen tog
kontroll över alla organisationer och råd samt de lovade frihet till folket,
men det fick inte fortsatte för lång tid för att ett inbördeskrig bröt ut. Den
ryska revolutionen 1917 hade sina spår runt om i Europa. Efter
första världskriget fanns det en revolutionär anda främst bland arbetare för
att förbättra sin situation. Många makthavare blev därför oroliga över att
kommunismen, som sågs som ett hot mot kapitalismen, skulle anammas vilket
antagligen bidrog till att kraven för allmän och lika rösträtt accepterades.
Bolsjevikerna som sedan kallades för kommunisterna förklarade Sovjetunionen
1922, där alla ha lika värde samt det allmän rösträtt för att den socialistiska
ideologin innebar ett klasslöst samhälle.
Efter finska kriget 1808–1809
mellan Sverige och Ryssland som resulterade i att Sverige 1809 fick lämna ifrån
sig hela Finland till Ryssland. Trots att Finland har varit svenskt, finns det några
skillnader men också likheter om hur demokratiseringen gick till. Under en
storstrejk i november 1917 förekom väpnade sammanstötningar mellan de röda och
vita gardena. Den borgerligt ledda riksdagen och förklarade Finland
självständigt den 6 december samma år vilket var ett stort steg mot ett
demokratiskt samhälle. Sveriges liberalisering började då man införde
tvåkammarriksdag 1866 medan i Finland sammanträdde fyra ståndsriksdagen 1863. En
rad olika reformer skedde för finländarna som lagstadgar inom utbildning,
ekonomi och den kommunala representationen. Gemensamt för denna första fas i
ländernas utveckling var att många stod fortfarande utanför rösträtten eftersom
det fanns krav på viss inkomst och egendom.
I Sverige fanns liberalerna och Socialdemokraterna
som ville införd allmän rösträtten för båda kön, men konservativa var emot
detta förslag. Men efter att avskaffa den första kammaren I Sverige blev en
hård debatt i riksdagen men i slut av 1918 riksdagen har fattat sitt historiska
beslut om allmän och lika rösträtt och tillämpades första gången i valet 1921.
Däremot i Finland har nationalismen växt sig starkare och grupperingar hade
bildats mellan svenska och finländska, det var språket som var den största
frågan för dessa. Det fanns även liberaler där som förespråkade för
demokratiska reformer. Under 1906 avskaffades det fyra ståndsriksdagen och
ersattes av enkammarriksdag, samt det införde allmän rösträtt för båda kön
vilket gjorde att Finland var det första land som gav kvinnor fulla
demokratiska rättigheter.
Genom dessa händelser man observerar att
det har ju även i alla tider funnits motstånd mot demokratiseringen. Exempelvis
religion var en av de hinder som hindrade samhällets utveckling och politiska
idéer som kräver frihet, demokrati och jämlikhet eftersom det var emot kyrkans
intressen och idéer. Detta gjorde att tänkandet på folk reaktionära och
kopplade till idén om samhällsklass det vill säga tanken att skilja mellan de
adeln och fattiga när det gäller rättigheter och skyldigheter. Med avskaffade
ståndssamhället ledde det att bilda de allmänna folkskolorna som bidrog att
sprida kunskap mellan folk och minskade inflytandet av religion, men det var
inte tillräckligt för att nå demokratin på grund av de politiska partier som
var under detta perioden det vill säga att de liberalerna och socialdemokratisk
kärvade demokrati medan konservativa var emot det, eftersom när det gällde
rösträtt ansåg de konservativa att bara de med utbildning och egendom ha rätt
att rösta ändå motsatte de sig inte helt reformer. De som stod emot
demokratiseringen anses vara fundamentalister det vill säga att de vill dela
samhället inom olika klasser där de föredrar dem rika och inte tror på varken
folks frihet eller jämställdhet.
c)
Artikeln speglar den då rådande kvinnosynen
under 1913 där argumenten emot kvinnlig rösträtt dominerar medan man finner
vissa argument som stöd för kvinnlig rösträtt, samt den visar också
omfattningen ojämlikhet mellan kön under denna period. Om man tar det först
argument ” Etiskt och logiskt måste kravet på kvinnorna rösträtt anses
såtillvida grundat, som en människosjäls värde kan vara lika stort, vare sig
det kroppsliga höljet är manligt eller kvinnligt.” så finner man att
de åsikter som försvarar kvinnors rösträtt fokuserar på de Moraliska/ Etiskt
och logiskt aspekter i försvaret av de, alltså de anser att människans själs
värde måste vara lika stort oavsett kön. Det vill säga att män och kvinnor
måste ha samma rättigheter först och främst den rösträtten.
Den andra argument förklara att kvinnans
roll i samhället ökar, särskilt inom näringslivet och det innebär att de spelar
en störst roll på den arbetsmarknad vilket ge kvinnor möjlighet att få rösta
såsom män samt den berättar om jämlikhet alltså när kvinnor få rösta i kammaren
det skulle hjälpa att skapa ett bättre samhälle där alla få sina rättigheter
och friheter, vilket innebär att båda könen kommer att delta i beslutsfattandet
och förbättra samhället.
Den tredje argument är den sista
argument som stödkvinnans rösträtt, där argumenten grundad på att kvinnan har
naturligt ömhet för de svaga vilket är bra och viktigt i den sociala rättsliga
lagstiftningen, alltså det bidrar till en balans inom politiken.
Det fjärde argumentet är det först
argument som är emot kvinnans rösträtt och den förklarar kvinnans betydelse i
att ta hand om barn samt att höja de till sedliga har mer betydelse mer än
hennes politiskt liv. I båda femte och sjätte de som är emot
fortsätter att prata kvinnors politiska aktivitet kommer att distrahera deras uppmärksamhet
från sina uppgifter som moder och hustru. Även här de försöker att sätta några
skillnader mellan de arbetande kvinnor och de utbildade kvinnor såsom läkare
och författare som är mer relaterade till livs politik.
Det sjunde argumentet förklara att
kvinnor är impulsiva och hänsynslösa när de fattar ett beslut, vilket kan
krossa statens balans. Alltså argumentet är tydligt emot kvinnans rösträtt samt
det markera att kvinnans irrationella tänk kan bidra till oansvariga beslut.
Det åttonde argumentet visar att kvinnorna
svaga och driver efter deras känslor, alltså de kan utgöra krig på grund av
skydda de som älskar utan att oroa sig av deras länder. Det nionde argumentet
är en fråga, är män skiljer sig från kvinnor alltså har de inte samma känslor? Denna
fråga lyfte fram de viktigaste orsakerna som gjorde många vara emot kvinnorna
rösträtt. I det tionde argumentet citerade journalisten en mening till en
kvinnlig tysk författare ”på kvinnorösträtten, — skriver en kvinnlig
tysk författare — ”reflektera blott sådana folk, som sakna nationell frihet,
såsom t. ex. Finland, eller sådana, hvilka tills vidare synas tryggade mot
invasionsfara såsom Amerika och hittills England. Ledande kulturländer, som
kunna riskera fiendens invasion, såsom t.ex. Tyskland och Frankrike, kunna icke
och våga icke göra sig till försöksanstalter för det oprövade.”, här
journalisten försöker att förklara genom detta citat att kvinnor i Sverige är
Prices som likadan som övriga Europa samt han försöker att uppmärksamma att
övriga länder oavsett hur framgångsrika de varit i sin egna nationalism som
Frankrike eller framgångsrike de varit i industrin som USA så finner vi att
dessa länder inte försöker att införa kvinnorösträtt, alltså journalisten
förklara allvaret att införa kvinnors rösträtt på dessa regeringars politik
samt att detta kommer att påverka deras framgång.
I slutet av artikeln ställer
journalisten en fråga för sina läsare är Sverige mindre fara än de andra
länder? Eller älskar svenska folk Sverige mindre än dessa länders folk göra?
vid detta försöker han att övertyga läsarna Sverige måste vara deras första
intresse därmed före kön och rättvisa.
Efter jag har läst denna artikel jag kan
säga att båda argumenten 5 och 6 förklara att kvinnans högsta uppgift i
samhället är att ta hand om barn för att få en bättre framtid. Denna uppgift
kan påverkas om kvinnor har fått rösträtt och politisk aktivitet, alltså
kvinnor kommer att försummas sina uppgifter som mamma och husfru och det kommer
att påverka framtidgenerationer. Men jag anser att dessa åsikter är bara
meningslöst påstående eftersom kvinnor är inte bara maskin som arbetar för att
nöja deras man eller ta hand om barn, alltså de kan göra mer och det har visats
på flera ställen, exempelvis när de skötte företag och arbetade i stora antal
inom industrierna samt de utbildade inom vissa yrken som lärare osv. jag anser
att båda argumenten 5 och 6 baserade sig på konservativ och ovetenskapliga
tankar rörande känslor och mognad.
Simon o Pettersson som är en journalist
och frilansskribent skriver i samtiden.nu att Nya Dagligt Allehanda ”var
en konservativ pressröst av betydelse som förtjänar att hållas kvar i minnet”,
vilket förklara varför argumenten som stöd kvinnorösträtt var mindre än de emot
detta samt det visar oss att de konservativa inte ville att kvinnor skulle ha
rösträtt. Deras åsikter var tydligt genom uppdelningen av uppgifter där
kvinnans roll var att föda och ta hand om barn medan män passar bättre än
kvinnor inom politik det vill säga att män är fullt kapabla till att stifta
lagar och regler till skillnad från kvinnor som kommer att påverka politik
negativt.
Könsroller förändras i takt med att samhälle blir mer jämställt och
modernt. Vår live idag är helt annorlunda än förr eftersom samhället som vi
lever i idag är på sätt och vis jämställt, vilket innebär att alla har lika
rättigheter och skyldigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet. Dåförtiden män hade en stor betydelse i samhället medan kvinnor hade bara
en uppgift vilket var att födda och ta hand om barn.
Numera skillnaden mellan
kvinnor och män har blivit alldeles får liten så att man marker att det inte
finns någon skillnad i vissa situationer exempelvis genom politiken och
arbetsmarknaden. Dock i vardagen har samhället fortfarande en tydlig bild som beskriver hur en typisk kvinna respektive man, där anser samhället att en
typisk kvinna ska vara mjuk, känslosam och klä sig på ett kvinnligt sätt
exempelvis ta på sig kjolar eller sminka sig. En typisk kvinna ska också prata på ett kvinnligt exempel att inte svära eller
höja rösten utan kvinnan ska vara mjuk även när hon pratar. Däremot en typisk
man ska vara stark, hjälpsam, kunna jobba och försörja sig själv och sin
familj.
En typisk man har också ett speciellt sätt att prata som skiljer sig
från kvinnans sätt, man ska vara ärlig, självsäker och pålitlig. Det är vanligt
för män att använda svordomar medan de pratar vilket är inte ett alternativ för
kvinnor. I dagens samhälle man märker knappt någon skillnad inom arbetsmarknad
mellan kvinnor och män dvs att det finns inte längre det så kallas ett typiskt
yrke för vare sig män eller kvinnor, i dagens samhälle kvinnor kan jobba inom
yrken som kräver stor fysisk styrka såsom gruva och män kan jobba inom vård som
sjuksköterskor. Det som kan skilja sig åt är att män och kvinnor får olika lön.
Källor:
Läroboken: Epos 1 historia 1a1 av Robert Sandberg och utgiven
av Liber 2011. S. 110 till 114. Källan är trovärdig och opartisk och den
behandlar många olika händelser men den enda nackdelen var att den behandlade
de händelserna kortfattat.
Perspektiv 1b på historien av Hans Nyström, Lars Nyström och Örjan Nyström
och utgiven av Gleerups 2011. S. 236 till 265. Källan är trovärdig och
opartisk, nackdelen är att informationen inte är uppdaterad som hemsidor brukar
vara, så jag har använt andra källor från internet.
Samtiden är en fristående nyhetssajt med socialkonservativa idéer, Dick
Erixon är chefredaktör och ansvarig utgivaren. Deras målsättning är att som
aktör i svensk samhällsdebatt nå en allt bredare publik samt vill de erbjuda
deras läsare nyheter, relevanta analyser och en konservativ idédiskussion. Den
skapades i slutet av maj 2014. Artikeln som jag har tagit information från är
om ”Nya dagligt Allehanda” skrevs 9 maj 2016 vilket betyder att närhet i tiden
är för långt ifrån 1913, men jag kan säga att informationen i denna artikel är
trovärdig eftersom tidningen har en konservativ bakgrund. Hämtad 2018-09-19.
SO-rummet är en gratis hemsida som
skapades mars 2011 och den styrs av Robert de Vries som är yrkesutbildad
gymnasielärare inom So-ämnen, men det finns andra skribenter, lärare,
sakkunniga som kan publicera artiklar inom So-ämnen. Syftet med denna webbsida är att förenkla läromedel för båda elever och lärare samt att öka kunskaperna
och göra det samtidige att hitta information. Den artikeln som jag har använt
är publicerad i 3 oktober 2010 och uppdaterad 16 april 2018 vilket betyder att
närhet i tid är för långt 1914, men jag kan säga att sidan är en bra källan
eftersom den beroende av många andra webbsidor samt den beroende av många
sorters böcker vilket ökade att denna sida är trovärdig. Hämtad 2018–09–11
SO-rummet är en gratis hemsida som
skapades mars 2011 och den styrs av Robert de Vries som är yrkesutbildad
gymnasielärare inom So-ämnen, men det finns andra skribenter, lärare,
sakkunniga som kan publicera artiklar inom So-ämnen. Syftet med denna webbsida är att förenkla läromedel för båda elever och lärare samt att öka kunskaperna
och göra det smidigare att hitta information. Den artikeln som jag har använt
är skriven av Herman Lindqvist som är en journalist och författare, artikeln
publicerad 10 september 2017 och uppdaterades 11 september 2018 vilket betyder
att närhet i tid är för långt ifrån 1842 till 1921, men jag kan säga att sidan
är en bra källan eftersom den beroende av många andra webbsidor samt den
beroende av många sorters böcker vilket ökade webb sidans trovärdig. Hämtad 2018-09-09
Nerikes Allehanda/NA, är en dagstidning
som getts ut sedan år 1843 och bevakar hela Örebro län och finns som
papperstidning, e-tidning, sajt, app, i nyhetsbrev och sociala medier. Den som
är ansvarig utgivare heter Anders Nilsson. NA är en del av Mittmedia, som är en
Sveriges ledande lokala mediekoncerner med ett tjugotal nyhetssajter, appar, 28
dagstidningar, gratistidningar. Artikeln som jag har använt mig handlar om
finlandshistoria och har skrivit av Lars Störman som är journalist, den
publicerad 9 jul 2017 vilket innebär att närhet i tid är för längt ifrån 1809
till 1917. Informationen stämmer överens med hur händelser beskrivs i boken samt jag
har jämfört informationen med en andra sida vilket är
<https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/varldens-lander-historia/europa-historia/finlands-historia#>
då finner jag att informationen stämmer överens, så jag kan säga att källan är
trovärdig. Hämtad 2018-09-12.
Historia 123 är en sida skapad av Joakim
Wendell som är en gymnasielärare som undervisar i bland annat historia. Joakim
har skapat webbsidan med syftet att presentera olika händelser som hänt förr i
tiden för sin egen elever som han undervisar samt för de andra som inte har
lärare, kunna ha ett hjälpmedel på Internet inom historia. Den artikeln som jag
har använt mig handlar om den ryska revelationen och den publicerad 13 juni
2011. Vilket innebär att närhet i tid är för långt ifrån 1800-talet till 1922
men även det jag kan säga att källan är pålitlig eftersom skribenten som jag
har skrivit ovan om är lärare och det innebär att han använder sig bara
läromedel när han skriver sin text samt han förstår innebörden av källkritik,
alltså han har skrivit mycket om vem han är och vart informationen har tagit
ifrån och det gör man lita mer på den här sidan som källa. Hämtad 2018–09–13
SO-rummet är en gratis hemsida som
skapades mars 2011 och den styrs av Robert de Vries som är yrkesutbildad
gymnasielärare inom So-ämnen, men det finns andra skribenter, lärare,
sakkunniga som kan publicera artiklar, videor inom So-ämnen. Syftet med denna webbsida är att förenkla läromedel för båda elever och lärare samt att öka
kunskaperna och göra det samtidige att hitta information. Den video som jag
har använt mig är en genomgång av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en
översikt av händelser som bidragit till Sveriges demokratiseringsprocess mellan
åren 1723–1919. Fokus ligger på den politiska händelseutvecklingen under
1800-talet och början av 1900-talet. Informationen stämmer överens med hur
händelser beskrivs i boken eftersom Andreas Krenz är en lärare som förmodligen
baserar sina artiklar på böcker och andra läromedel vilket gör man lita mer på
den här sidan som källa. Hämtad 2018–09–12
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar