biologi 1 uppdrag 3

Fråga 1

Ge exempel på en anpassning till en viss miljö och försök ge en tänkbar förklaring till hur den kan ha uppkommit genom naturligt urval.

En anpassning är en funktion i en organism som, under vissa miljövillkor, att skänker skadegöraren en fördel i konkurrensen överleva och reproducera kallas naturligt urval. Anpassningar kan vara anatomiska, fysiologiska eller beteendemässiga egenskaper, med det enda förbehållet är att de bidrar till en organism förmåga att överleva och fortplanta sig. Alltså växter och djur utvecklades en radanpassning för att förbättra deras förmåga att bebo de olika ekosystem. Djur anpassning är genom kroppsdel, organ som täcker, eller beteende som hjälper ett djur överleva i sin omgivning.  För att överleva har djur utvecklat sätt att locka offrar eller flyr och lever i tuffa miljöer. Det finns flera sätt för att djuren anpassar sig i en miljö till exempel kroppsdelar: Djurens livsmiljö avgör dess anpassningar exempelvis fåglar utvecklade vingar och ljus, aerodynamiska organ för flygning. Sälen utvecklat extra kroppsfett för att överleva kallt vatten och giraffen har långt hals som hjälper det att hitta mat från höga träd.

Andra sätt som hjälper djuren för att anpassa sig är kroppsytskikt: Djur har anpassat sig till sin omgivning med sin kropp päls exempelvis inom kallt klimat djuren har utvecklat tjocka päls, medan varma klimat djur har gles päls. till exempel kamelens päls skiljer sig mycket åt över årstiderna, på vintern får kamelen en kraftig och skyddande vinterpäls medan den på sommaren ser nästintill naken ut då pälsen är så tunn. Tredje sätt är beteende: Djur uppvisar beteendemässiga anpassningar för att locka offra och kompisar eller avskräcka rovdjur. till exempel påfågel sprider sina stjärtfjädrar när parning. Den pungråttan spelar döda för att avskräcka rovdjur. Vissa växter är anpassade till liv i miljöer med kväve fattiga jord genom att locka, fånga, och smälta byte. Kväve behövs för växter att syntetisera protein, så dessa växter smälta proteinet från sitt byte snarare än syntetisera det på egen hand. Förmodligen den mest kända köttätande växt mosse är Venusflugfångare. Fällor av Venusflugfångare som modifierade blad som innehåller nektar för att locka insekter. Medan andra växter har anpassat sig till livet på jorden genom att invadera vävnad i andra växter för att utvinna mat, mineraler och vatten. Många arter av parasitiska växter är känt att det finns över hela världen, och varje art av parasiten har oftast ett smalt spektrum av värdarter att det smittar till exempel Misteln, som traditionellt används för julpynt, där deras rötter är anpassade att tränga in i träet för att utvinna vatten och andra näringsämnen. Men växter som lever i öknar kräver särskild anpassning för att hantera intensiva belopp av värme och solljus. Vissa arter har utvecklat täta blad hårstrån att avleda skadligt solljus och hindra det från att skada växtens klorofyll till exempel kaktus. Ett exempel på en art som har anpassat sig till en särskild miljö är björkmätare och det är ett av de mest omtalade exemplen på naturligt urval som hittar i England.

Björkmätare är en nattfjäril som tillhör familjen mätare och den har två olika former av vingar, en ljus form med spräcklig teckning och en mörk, svart form. Dessa former är ett resultat av fjärilens anpassning till sin omgivning. Fjärilen har för vana att vila på trädstammar. Mot trädstammar lavar ger den ljusa formens spräckliga teckning ett bra kamouflage. Fjärilen är dock känsliga för luftföroreningar och i områden där luften är förorenad, exempelvis på grund av utsläpp från industrier, blir lavar sällsynta och trädstammarna blir nedsmutsade. Om vi återgå till en period av ökad förorening i England, där industrialisering uppgav föroreningar av luft och som sedan spred sig till träden som således succesivt fick en mörkare färg. Detta framkallade ett maktskifte mellan mörk och ljusfärgad björkmätare, den tidigare ”förloraren” (mörkvingad björkmätare) blev nu ”vinnare” i denna miljö. Den hade bättre överlevnadsmöjligheter (livsduglighet) än den ljusa, för den mörka björkmätaren lättare kunde ”smälta in” på de mörka förorenade träden.

Dennes skydd i form av kamouflage hjälpte den att undkomma rovdjur. Vilket således innebar att den ljusa björkmätaren fick minskad livslängd medan den mörka fick ökad. Alltså smutsiga trädstammar syns de ljusa fjärilarna bättre och upptäcks därför lätt av predatorer som fåglar. Under dessa förhållanden gynnas mörkare fjärilar, eftersom de är bättre kamouflerade mot lavsfattiga trädstammar och till slut blir de mörka fjärilarna dominerande i populationen. Vilket således innebar att den ljusa björkmätaren fick minskad livslängd medan den mörka fick ökad nattfjärilen fick anpassa sig till den miljö den underkastats "naturligt urval". Detta fenomen observerades redan under slutet av 1800-talet i Storbritannien efter att den industriella revolutionen lett till bildandet av de första större industriområdena.

---

Fråga 2

Jämför sexuell och asexuell förökning. Diskutera för- och nackdelar med de olika metoderna när det gäller en arts spridning och överlevnad.

Fortplantning är en process som sker hos djur, människor eller växter förökar sig och för livet vidare till en ny generation. Förökningen kan hindras av andra arter eller begränsade resurser. det finns två typer för fortplantning, den första är sexuell fortplantning och den andra asexuell fortplantning. Exempelvis däggdjur inklusive människor, har sexuell fortplantning även kallas för könlig reproduktion vilket oftast innebär att hane och hona parar sig och förenar sina gameter, det vill säga att hanen överför en enkel uppsättning av sina anlag till äggcellen, som också har en enkel uppsättning anlag, i honan. Därefter sker själva befruktningen vilket bildar en zygot. Zygoten delar på sig genom celldelningar, vilket ger upphov till en individ.

Den nya individen får då en dubbel uppsättning anlag. Medan den andra allra simplaste arter exempelvis svampar, amöbor och bakterier har asexuell fortplantning även kallat könlös reproduktion och fortplantar sig genom avknoppning av hela eller delar av sitt cellmaterial till nya individer. Som ett resultat av detta får den nya individen samma gener som modern, alltså är den en klon. Många växter kan föröka sig både könligt och könlöst, såsom exempelvis lökväxter som kan dela sig. Vid asexuell "Partenogenes" förökning görs avkomman diploid utan befruktning. Om det sker en metodisk asexuell fortplantning så bildas ägget genom mitos och utvecklar sedan en identisk avkomma av modern. Det bildas kloner av henne som sedan kan reproduceras fort och effektivt och på så vis ”erövra” områden av ursprunget ur en individ. Partenogenes är fördelaktigt på så vis att det är en sparsam konsumtion av energi då individen inte behöver hitta en partner och inte behöver utföra någon parningsakt. Det finns också det klassiska exemplet med den asexuella maskrosen som finns överalltsamtidigt den sexuella maskrosen är knappt existerande.

Däremot är avsaknaden av den asexuella individens genetiska variation sårbar gällande ett utbrytande av svår sjukdom eller klimatförändring då individens gener allmänt är svaga. Vilket skulle leda till förödande konsekvenser för den asexuella artens spridning och överlevnad. Och till skillnad från den sexuella artens förökning så finns det ingen möjlighet till kombination av genetiskt material och därmed ingen chans till gynnsam mutation som på sikt leder till en population med sämre genetiska variationer. I och med att det oftast sker en jungfrufödsel i honorna ökar det kvinnliga antalet och andelen manliga minskar, så det bli svårt att finna partner för sexuell förökning. Till skillnad från den asexuella förökningen skapar den sexuella förökningen fler genetiska variationer i populationen. Den har en förmåga att kombinera genetiskt underlag från olika individer som kan skapa mera unika och resistenta gener som är till fördel vid hastiga klimatförändringar eller om en sjukdom sprids. ”Vinnande” mutationer kan alltså placeras och samverka i samma individ och skapa en förmånlig individ. Nackdelen är om både honan och hanen har svaga gener och genom förökning skapar ”sämre” barn så ökar andelen svaga gener i populationen däremot så överlever sällan dessa individer så på sikt är kan man se det som en bortsållning av dåliga gener och mutationer. Sexuell förökning är inget effektivt tillvägagångsätt, det tar tid längre tid för sexuella individer att fortplanta sig än för asexuella. Vilket är negativt för den sexuella artens spridning men positivt för artens överlevnad.

---

Fråga 3

Redogör för några olika sätt på vilka djur kan kommunicera med varandra.

Kommunikation, i någon form, kan inträffa mellan nästan alla arter. Det finns många teorier om hur kommunikation mellan djur fungerar och hur den kan uppstå mellan arter med olika intellektuell kapacitet. Kommunikation mellan djur kan delas in i fyra olika typer av signaler, beroende på vilket sinne som mottar signalen 4: synliga visuella signaler, ljudliga akustiska signaler, doftade kemiska signaler och taktila signaler som sker genom kroppskontakt. I följande svar kommer jag att använda min katt som heter Roy som exempel när jag redogör de olika sätten som katter kan kommunicera med andra däggdjur. De visuella signalerna används ofta som kommunikation mellan djur och fördelen är att dessa signaler kan riktas mot en bestämd mottagare än vad kemiska och akustiska signaler. De visuella signalerna sker på så vis att djuret använder sig av ett specifikt beteende exempelvis olika rörelser. När jag och min katt har varit åtskilda ett par timmar blir hon jätteglad när vi ses och det visar hon genom att titta på mig sen springer och sitar på mitt knä. Katten ”talar” mest med svansen. Kattens svansställning ger oss en mängd information om vad katten vill exempelvis när Roy rör sin svans mjukt nedåt och sedan uppåt igen vid svanstippen det innebär att Roy signalerar att hon mår bra och är nöjd. De akustiska signalerna kan användas på olika sätt alltså en katt kan jama på olika sätt och därigenom förmedla olika budskap exempelvis när min katt Roy jamar så här "MIAAAAU" det betyder att hon vill ha något t.ex. mat men när hon jamar på andra sätt såsom "MIIIIAU" det betyder att hon har ont. Det betyder att i varje röst försöker hon att berätta för mig om något som händer med henne.  De kemiska signalerna är en viktig funktion såsom många andra djur. katten mycket beroende av luktsinnet för att kunna tolka kemiska signaler i sin omgivning. Luktsinnet fungerar redan från födseln och det är fullt utvecklat när kattungen bara är tre veckor gammal. Katten urskiljer kemiska signaler via receptorer i tre fysiologiska system nämligen

• lukt

• smak

• feromoner

Feromoner är luftburna kemiska signaler som katter använder flitigt i kommunikationen med varandra och med sig själv. Katter utsöndrar feromoner som ett kemiskt budskap som individer av samma djurslag kan avläsa och förstå och som i sin tur omedvetet förändrar dennes beteende. Meddelandet är framförallt riktat mot andra individer men det fungerar också som en påminnelse för djuret som skickade meddelandet. Till exempel när en katt gnider sitt ansikte mot föremål i sin omgivning för att sända budskapet "här bor jag" till andra individer, fungerar det också som en egen påminnelse om att här har jag bott in mig och trivs. Feromoner utsöndras från olika ställen på kroppen beroende på vilken funktion meddelandet har. Exempel på feromoner är territoriala feromoner, sexuella feromoner, trygghetsferomoner… osv. De taktila signalerna används för kroppskontakten mellan samma typ. I min och min katts fall så är det när hon kryper intill mig i sängen och försöker att väcka mig samt drar sina tassar mot mina ben för att hon vill komma upp och sitta i mitt knä för att leka med henne.

---

Fråga 4

Redogör för vilka olika ekologiska roller svamparna kan ha.

Svamp består av mycelet, de fina rottrådar som kallas hyfer, och kan leva i många år om förutsättningarna är goda avseende näring och fukt. När mycelet samlat på sig näring kan fruktkroppar växa ut, det vi normalt benämner svamp. I Sveriges skogsekosystem svarar svampar för en stor del av diversiteten och har flera betydelser. Svamparna utför många ekosystemprocesser såsom nedbrytarsvampar och det som hjälper att frigör kol som bundits i växtmaterial och återför det till atmosfären. Man beräknar att ca 25% av det kol som träden fixerar genom fotosyntesen går vidare till mykorrhizasvampar, dessa svampar har alltså en stor roll för kol flödet i skogsekosystemen I skogsekosystemen cirkulerar näringsämnen genom nedbrytning av organiskt material. I barrskogarna är det svamparna som står för den största delen av detta arbete. Så kallade nedbrytarsvampar är specialiserade på sitt område att bryta ner organiskt material och återföra näringen till marken. Man har även funnit att mykorrhizasvampar har förmågan att bryta ner organiskt material och på så vis tillgodogöra sig kväve, fosfor och baskatjoner. Det innebär att mykorrhizasvampar och nedbrytarna delvis konkurrera om näringen i marken. Det kan till och med vara så att de kan komma åt näring från varandras mycel.

 Svampar kan även leva i symbios med växter exempelvis mykorrhiza. Det är en svamprot som har mutualism mellan svampmycel och växtrötter. Mykorrhiza skapas av att svamphyfer lindas kring ett träds rötter och tillhandahåller mineralnäring. I gentjänst får närliggande växter förslagsvis blårbärris näring i form av socker som bidrar till blåbärsbuskens tillväxt. De flesta växter kan skapa en form av mykorrhiza och flera av dem är beroende av denna mutualism för att överleva.  Svamphyfer oftast sporsäck tillsammans med antingen grönalger eller blågröna bakterier skapar en lav i kombination av en ”dubbelorganism” och hör till svampsläktet. Lavar är många gånger de första organismer som växer på klippor eller på andra kärva ställen. Lavarnas ekologiska roll är att utsöndrar lavsyra som upplöser underlaget som frigör närsalter. När lavarna sedan dör skapas humus som med tiden blir jordmån som är till fördel för andra organismers tillväxt.

Svampar kan även ta form som parasiter och kan vara skadliga för organismen den lever av. Skador på bark av träd gör det möjligt för svampsporer att leva och bilda mycel som kan ge röta i veden. Parasiter är ofta intresserade av en viss slags värd och ibland kan parasiten ta död på värden och sedan fortsätta som nedbrytare exempelvis en del tickor. Om det skapas röta i trädet som leder till ett dött träd så är det fördelaktig bland annat små insekter som kan krypa in i det ihåliga trädet som sedan blir mat för fåglar som pickar i sig dem. Ett dött träd kan även vara en stor tillgång för fåglar som använder det som skafferi för att gömma nötter och en del fåglar bygger gärna bo i ett dött träd. Denna tillgång för bland annat fåglar och insekter tillkommer tack vare parasiternas ekologiska roll.

---

Fråga 5

Redogör för likheter och skillnader mellan de olika grupperna ryggradsdjur.

De flesta av de största och mest kända djuren i världen klassas som ryggradsdjur. Det utmärkande för ett ryggradsdjur är att den har en ryggrad, till skillnad från ryggradslösa djur såsom maneter och inom ryggradsdjur kategorin, forskare delar upp djur i fem olika klasser som grundar sig på egenskaper såsom djurets övergripande strukturen, yta material och reproduktiva systemet. Första klass är Fikar: För ca 500 miljoner år sedan uppkom i havet käklösa fiskar och det som kallas för ryggradsförsedda djur. Djur som har ryggrad bestod av brosk och utgör idag en liten samling som i Sverige representeras av prål och nejonögon. Broskfiskar som har ett skelett som inte är förbenat utan består utav brosk. Med hjälp av brosket kan dessa fiskar röra sig i vattnet flexibelt och med större hastighet än andra fiskar. Hajen är en typ av broskfisk och har gälar på vardera sidan av huvudet och har också näsborrar som hjälper hajen att känna lukt av byten på lång distans. Alltså broskfiskar är likadant med andra ryggradsdjur vilket innebär att de andas med gälarna som benfiskarna och de har också fenor i en eller annan form som benfiskarna. Däremot har broskfisk inte i likhet med benfiskarna en simblåsa som gör att de inte sjunker när de inte simmar vilket förklara till oss varför hajar dör om de inte simmar eftersom deras liv är beroende av att vattnet ständigt rinner genom sina gälar. Benfiskar lever i både sött och salt vatten och kan både vara rovdjur och växtätare och de andas med gälar samt har strömlinjeformad kropp och två uppsättningar två pariga fenor, ryggfena och analfena. Simblåsan är en luftfylld utväxt från tarmens främre del, den hjälpen fisken att hålla sig flytande på ett visst djup utan att anstränga sig.

Andra klass är amfibier: Amfibier räknas dels grodor och paddor. De är inte lika anpassade till land liv som andra djur. Liksom de andra ryggradsdjuren lägger amfibierna ägg. Larverna andas med gälar som benfiskar och broskfiskar medans de vuxna djuren har lungor som reptiler, fåglar och däggdjur. Exempelvis grodan andas med gälar i likhet med fiskar och skillnaden är att grodans gälar sedan utvecklas till lungor. De enkla lungorna gör att grodor kan andas och med hjälp syreupptagning via den fuktiga huden kan de både leva på land och i vatten och precis som käklösa fiskar, benfiskar och broskfiskar så är amfibier växelvarma. Deras befruktning och yngelutveckling sker i vatten och deras ägg tål inte uttorkning.

Tredje klass är reptiler: Reptiler härstammar från amfibier men är bättre anpassade till landliv. Först och främst lägger reptiler ägg med skal och fosterhinna, som skyddar mot uttorkning. Reptiler har inre såsom broskfiskarna och de har en hud som är täckt med hornfjäll och därför vattentät samt de har välutvecklade lungor såsom fåglar men fåglarnas lungor är utökande med luftsäckar som ger en effektiv syresättning. I likhet med amfibierna är de växelvarma och de flesta reptiler är rovdjur.

Fjärde klass är fåglar:  Fåglar är släktskapsmässigt en reptilgrupp men presenteras ofta som en egen grupp "klass Aves". Fåglar är till skillnad från tidigare nämnda ryggradsdjur de kan leva i ständigt kallt klimat. På grund av detta krävs det att fåglar får energirik näring och att de har en fjäderdräkt, som de käklösa fiskar, benfiskar, broskfisk, amfibier eller reptiler har inte det alls. Fåglar kan leva på vatten men inte i vatten till skillnad från tidigare nämnda grupper, så kan fåglar flyga tack vare deras porösa skelett. Deras lungor är effektiva och har luftsäckar som gör det lättare att få syre.

Femte klass är däggdjur: Däggdjur härstammar precis som fåglar från reptiler och den omfattar tre olika grupper:

v  Kloakdjur – de lägger ägg (likhet med benfiskar).

v  Pungdjur – fosterutveckling avslutas i pungen.

v  Moderkaksdjur – fostret får liv från moderkakan och föds fullt utvecklat.

Däggdjur föds levande snarare än kläckägg från ägg, och baby däggdjur dricker mjölk från sina mammor. En speciell utmärkande egenskap för däggdjur är att de har hår eller päls över åtminstone en del av deras kroppar. Människor, elefanter och kaniner och är alla exempel på däggdjur.

---

Källhänvisning och källkritik:

(FRÅGAN 1)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Anpassning_(biologisk) Hämtad 2017-09-5 Wikipedias sida om anpassning, vad det innebär olika information om denna anpassning. Alltså jag har använt den har källa för att lära mig mer anpassning.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rkm%C3%A4tare Hämtad 2017-09-7 Wikipedias sida om björkmätare, vad det innebär olika information om björkmätare. Alltså jag har använt den har källa för att lära mig mer björkmätare.

(FRÅGAN 2)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sexuell_f%C3%B6r%C3%B6kning 

Hämtad 2017-09-09 Wikipedias sida om Sexuell förökning, vad det innebär olika information om detta sexuell förökning. Alltså jag har använt den har källa för att lära mig mer Sexuell förökning.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Partenogenes   Hämtad 2017-09-10

Wikipedias sida om Asexuell förökning” partenogenes”, vad det innebär olika information om detta sexuell förökning. Alltså jag har använt den har källa för att lära mig mer Asexuell förökning.

(FRÅGAN 3)

Boken Biologi 1 av författaren Janne Karlsson, Thomas Krigsman, Bengt-Olov Molander och Per-Olof Wickman (S.258 till 262) Hämtad 2017-09-10

(FRÅGAN 4)

https://www.studi.se/l/svampar#! Hämtad 2017-09-11

https://sv.wikipedia.org/wiki/Svampar Hämtad 2017-09-11 Wikipedias sida om svampar, vad det innebär olika information om denna svampar. Alltså jag har använt den har källa för att lära mig mer Sexuell förökning.

 Boken Biologi 1 av författaren Janne Karlsson, Thomas Krigsman, Bengt-Olov Molander och Per-Olof Wickman (S. 27 och 289) Hämtad 2017-09-11

(FRÅGAN 5)

https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur Hämtad 2017-09-12

https://sv.wikipedia.org/wiki/Broskfiskar Hämtad 2017-09-13

https://sv.wikipedia.org/wiki/Hajar Hämtad 2017-09-13

https://sv.wikipedia.org/wiki/Benfiskar Hämtad 2017-09-13

de här fyra Wikipedias sidor jag har använt de som källor för att lära mig mer om däggdjur, hajar som är en broskfisk och benfiskar.

Boken Biologi 1 av författaren Janne Karlsson, Thomas Krigsman, Bengt-Olov Molander och Per-Olof Wickman (S.292 till 293).